Kräldjur och grodor

Tiine sisiliskonaaras Lammassaaren pitkoksilla. Kuva: Eero Haapanen

En dräktig skogsödlehona på spången på Fårholmen. Foto: Eero Haapanen

Grodor och skogsödlor

De vanligast förekommande och synligaste invånarna i kanterna av Gammelstadsvikens våtmark är skogsödlor och vanliga grodor. I slutet av april kan grodornas lekkväkning ses och höras bra bland annat vid pölen i närheten av trädgårdslotterna i Mölylä. Har man tur kan man hitta fler än hundra grodor vid vattenytan.

Åkergrodan lever obemärkt i våtmarker. Den kan höras vid lektiden då man vid fågelgömman på Borgnäset kan höra ett bubblande ljud, som om man skulle trycka ner en flaska i vattnet. Utöver lätet skiljer sig åkergrodan från den vanliga grodan även i fråga om sin spetsigare nos och sin mindre storlek. Att urskilja andra kännetecken kräver närmare undersökningar. Åkergrodorna har lekplatser även i Bäckviken och på Bastuvikens strand varje vår.

Vid mitten av förra seklet bodde även sjögrodor vid Gammelstadsviken och förde ett ansenligt oväsen. Sjögrodor lever i stora kolonier och ger ifrån sig ljud även dagtid hela sommaren igenom även om kväkningen är som ljudligast under försommaren. Dessa stora gröna grodor hade förmodligen kommit till viken med människan som planterat de första individerna där. Efter 1960-talet har man inte längre påträffat sjögrodor vid viken.

Rupikonnaa esiintyy Viikinmäellä, mutta vain harvinaisena Vanhankaupunginlahdella. Kuva: Jarmo Saarikivi

Det är sällan som man spanar in en padda vid Gammelstadsviken. Foto: Jarmo Saarikivi

Paddan förekommer i Viksbacka men vid Gammelstadsviken är den sällsynt.

Har man tur kan man se mindre vattensalamander i pölar och diken vid Gammelstadsviken. Även om arten liknar en ödla är den ingen ödla utan hör till salamanderdjur. Mindre vattensalamandrar, som är mindre än skogsödlor, leker i gölarna på Borgnäset och har man tur kan man i bland påträffa dem på spången.

Skogsödlan lapar ofta sol på spången eller stenar. I synnerhet på spången på Fårholmen kan man se stora grupper skogsödlor på nära håll eftersom de är vana vid besökare. Bland ödlorna finns såväl ett par centimeter långa ungar som gamlingar med ärriga ryggar. Glöm inte att skogsödlan, på samma sätt som andra reptiler och groddjur, med undantag för huggormen, är fredade och att man inte får störa eller fånga dem i onödan.

Huggormen är sällsynt förekommande vid Gammelstadsviken. Tidigare har det funnits fler huggormar inom ett större område men i dag har den bara påträffats sällan, om än nästan årligen. Snoken har observerats bara enstaka gånger vid viken.

Den fjärde reptilarten som förekommit vid Gammelstadsviken är kopparödlan. Sommaren 2016 påträffades kopparödlor på Hallonberget och på motionsslingan i Hertonäs. Föregående observation var från 1991, mer än tjugo år tidigare, då man hittade en död kopparödla på en åkerväg i Ladugård. Den koppar- och gråbruna ödlan är trots sitt ormliknande utseende en ödla och helt ofarlig för människan. Kopparödlan rör sig sakta och håller sig helst gömd.